Religion och politik

Idag är religion en allt mer politiserad fråga i Sverige. Det innebär bland annat att religion är ett återkommande ämne i såväl riksdagsdebatter som i motioner till Sveriges Riksdag i högre grad idag än vad som var fallet tidigare. Denna ökning har ett samband med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, som har aktiverat nya konfliktfrågor i svensk politik.

Ofta hamnar frågor med koppling till religion i blickfånget då de upplevs krocka med viktiga samhällsvärderingar, såsom demokrati, jämställdhet och individens fri- och rättigheter. Dessa diskussioner relaterar ofta, men inte alltid, till islam och muslimska praktiker, och förs såväl i politiska som offentliga forum. Att religion diskuteras oftare i offentliga och politiska sammanhang betyder dock inte en större närvaro av religiösa argument i debatten. Istället anammar religiösa aktörer ett sekulärt språkbruk då de tar plats i det offentliga samtalet, på bekostnad av teologiskt motiverade perspektiv och ståndpunkter. Diskussionen sker också i huvudsak om religiösa aktörer och fenomen, snarare än med representater för desamma. Karaktäristiskt för denna typ av diskussioner är att de baseras på antaganden där ”sunt förnuft” och personlig erfarenhet får förtur framför de betydelser av en religiös föreställning, praktik eller tradition som finns inom institutionaliserade religion (såsom samfund, organisationer, trosinriktningar etc.). Religion har även aktualiserats i den offentliga debatten genom statens förändrade förhållningssätt till religiösa minoritetsorganisationer, vilka har kommit att betraktas som antingen en resurs eller risk för samhällets värderingsarbete.

Vill du veta mer om religion och politik?

Kontakt:

Linnea Jensdotter
Postdoktor, Lunds universitet
Forskarblogg
linnea.jensdotter@ctr.lu.se