• Student

Student

Religionssociologi finns som ämne vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Se http://www.teol.uu.se/Forskning/Forskningsamnen/Religionssociologi/

Forskare inriktade på religionssociologi finns dock vid många olika högskolor och universitet runt om i landet. Se under flikarna Forskning och Länkar för mer information.

Ordet religionssociologi är sammansatt av de två begreppen religion och sociologi. Utifrån det faktum att vi ingår i en social verklighet, det vill säga att vi delar vårt tidrum med andra människor, vill sociologin – kort sagt – beskriva, förklara och förstå varför vi människor agerar som vi gör.

Det är däremot inte lika enkelt att kortfattat säga vad religion är, främst på grund av att man inte känner ordets ursprung. Däremot är det lättar att identifiera ämnet genom att visa på vilka områden vi religionssociologer intresserar oss för.

Ett område är att definiera objektet, det vill säga religionen, för det religionssociologiska arbetet. Frågor man ställer sig här kan vara: Hur bred ska definitionen vara, hur mycket ska inkluderas och vad ska i så fall exkluderas? Varför är det viktigt att definiera?
Ett andra område är studiet av hur samhälle och religion påverkar varandra. Relevanta frågor här är: Har religionen något inflytande över politiken, eller är det politiken som påverkar religionen?
Ett tredje område handlar om religioners uppkomst och förändring. Här frågar man sig: Varför och hur uppkommer nya religiösa rörelser? Hur legitimeras makten i en ny religiös rörelse? Hur kan vi förklara att religioner förändras?
I ett fjärde område studeras individens förhållningssätt till religion och de frågor man ställer här kan vara: Hur bevaras man i sin tro? Vad händer med individens religion i ett alltmer differentierat och globaliserat samhälle

Många av dessa frågor och svaren på dem kan man egentligen inte separera från varandra. Så kan till exempel individens förändrade religiositet knappast skiljas från andra förändringar som kan vara orsakade av faktorer som individen inte har någon kontroll över. Ett exempel kan vara Sveriges industrialisering. De flesta industrier etablerades i dåtidens tätorter och städer, vilket bidrog till urbaniseringen, det vill säga att arbetslösa från landsbygden sökte sig till dessa industriorter som behövde arbetskraft. I och med denna flyttning avfolkades landsorten samtidigt som de sociala strukturer som i många fall förmodligen var en förutsättning för ett mer eller mindre regelbundet gudstjänstdeltagande bröts, vilket ledde till en minskning av individens kyrkoorienterade aktivitet, något som vi brukar kalla för sekularisering. Men fortfarande kvarstår frågan: vad är religion?