En ny syn på religion?

Annette Leis-Peters

Årets andra aprilnummer av den lokala gratistidningen ”Uppsalatidningen” överraskade med en huvudrubrik om ett nytt samfund som ska grundas i staden. Den nya trosgemenskapen ska heta ”Det missionerande kopimistsamfundet” och dess trosuppfattning bygger på att information och spridning av information är mycket värdefullt. Av detta följer att fildelning är helig.

Fördelarna med att vara ett trossamfund är uppenbara för de tilltänkta medlemmarna. Den fildelning som för närvarande är illegal skulle skyddas av religionsfrihetslagstiftningen. Initiativet väcker många intressanta frågor. På vilken religionsdefinition bygger ansökan som gruppen ska lämna in hos Kammarkollegiet? Hur kommer Kammarkollegiet att reagera – och med hjälp av vilken religionsdefinition? Vittnar ansökan om eroderande kunskaper i religion eller är den tvärtom ett exempel på religionens nya synlighet – och på ett nytt intresse för religion?

Fallet aktualiserar också mer grundläggande frågor: Vad är religion och vad är religionsutövning? Vilka ramar och förutsättningar ger staten (eller samhället) för religionsutövning – och varför? Lagstiftningen i demokratiska samhällen bygger på en viss konsensus som kan förändras i takt med att samhället förändras. Det är möjligt att det stora intresse som frågor kring religion och politik, samt religion och offentlighet väcker, tyder på att en ny konsensusförhandling om religionens roll i samhället är på gång.

Ett av de substantiella teman som den brittiska religionssociologen Grace Davie diskuterar i introduktionen The Sociology of religion är ”Religion and the everyday”. Den samhälleliga konsensusen kring religionens roll kan påverka just denna vardag för många individer - och för många organisationer. Det är en viktig uppgift för religionssociologer att inte bara tycka till om de frågor som redan uppmärksammas i media. Det som religionssociologin inte minst kan bidra med är att studera, belysa och synliggöra vad religion och vardag kan betyda för olika människor, för olika grupper och i olika sammanhang. Med denna typ av kunskap kan religionssociologin bli en viktig samtalspartner för jurister, statsvetare och andra som diskuterar religionens plats i samhället.

Referenser

http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6244?page=1 (2011-04-18).

Grace Davie (2007), The Sociology of Religion, Sage: London.