Vad är religion?

Erika Willander 2011-03-25

Religionssociologin ägnar sig åt studiet av religion. Ändå finns ingen vedertagen definition av vad religion är inom religionssociologin. Många religionssociologer skulle till och med hävda att det inte är önskvärt med en vedertagen definition av religion. Motvilligheten beror på etablerade föreställningar om att religion förändras över tid och att betydelsen av religion är beroende av sitt sammanhang.  Vi kan likna detta vid begreppet arbete. Om vi definierade arbete i dag på samma sätt som man gjorde vid 1800-talets slut så skulle väldigt få av oss arbeta. Datorer och annan teknisk utrustning som idag upptar stora delar av våra arbetsdagar var ju länge okända fenomen.

Istället för en vedertagen definition av religion finns i dagens religionssociologi flera definitioner vilka på olika sätt försöker dra upp gränser mellan vad som är och inte är religion samt vad som skiljer religioner åt. Dessa definitioner används dock mer eller mindre inom forskningen och de mest använda definitionerna kan ses som praktiskt vedertagna definitioner. En av de mest använda definitionerna utgår från att religion består av olika dimensioner såsom tro, religiösa vanor och så vidare. För enkätundersökningar har dimensionerna preciserats till att religion bland annat är en tro på en personlig Gud, regelbundet gudstjänstdeltagande och bönevanor. När religion definieras på detta sätt framstår Sverige som ett av världens mest icke-religiösa eller sekulariserade länder. På många sätt kan en beskrivning av Sverige som ett sekulärt samhälle vara passande. Samtidigt kan man misstänka att en definition av religion som utgår från vissa institutioner (kristna kyrkor) och accepterandet av en viss världsbild (tron på transcendent värld och en personlig Gud) lämnar vissa aspekter av religion utanför blickfältet. Dessa aspekter kan mycket väl vara viktiga för religiösa människors vardag och påverka samspelet mellan religion och samhälle.

I en av sina sista artiklar drog Thorleif Pettersson (1941-2010) upp en gräns mellan ontologiska och sociologiska religioner. Ontologiska religioner är kunskapsteoretiskt inriktade och drar en skrap linje mellan vad som förstås som inomvärldsligt och övernaturligt. Sociologiskt definierade religioner är socialt inriktade och det heliga kännetecknas genom att avskiljas med tabuföreställningar om att det heliga inte får vanhelgas eller bespottas. För att undersöka vad som är religion i en ontologisk mening ska man fråga vad människor anser står över den iakttagbara världen här och nu. För att undersöka vad religion är i en sociologisk mening ska man fråga efter vad i ett samhälle som absolut inte får vanhelgas eller smutsas ner. Ibland, skriver Pettersson, sammanfaller svaren på dessa frågor och föreställningar om det övernaturliga och transcendenta är det som inte får kränkas. Så är det troligtvis inte i dagens Sverige. Till exempel har det varit olagligt att lasta eller gäcka Gud sedan 1887 års lag om religionsbrott, och hädelse har inte varit ett brott sedan 1971. I samhällets ögon är det därmed legitimt att smutskasta en tro på en övernaturlig, personlig Gud.  Istället, antar Pettersson, kan dagens uppslutning kring värden som personlig integritet, självförverkligande och individuell autonomi ses som okränkbara värden och därmed utgöra en grund i en sociologiskt motiverad religion.

Petterssons definition av religion gör det möjligt för oss att sätta ord på förskjutningen mellan en ontologisk och en sociologiskt legitimerad religion, vilket hjälper oss att förstå spänningar mellan religioner i dagens samhälle. Ett exempel är konflikten rörande Muhammed-karikatyrerna där en ontologiskt legitimerad helighet, om Muhammeds särställning i relation till den profana världen, står i konflikt med en sociologiskt legitimerad helighet, vilken betraktar yttrandefrihet och individuell autonomi som okränkbara värden. Petterssons definition är därmed användbar för sociologiska undersökningar och medger att religion kan förändras över tid. Petterssons definition flyttar också fokus från de dimensioner som i praktiken är vedertagna som en definition av religion till värden som i många fall betraktas som inomvärldsliga. Om religionssociologin gör en sådan förändring av fokus får det stor betydelse för vad som betraktas som religion. Samtidigt kanske förändringar är nödvändiga för att religionssociologin ska fortsätta använda begreppet religion på ett sätt som är relevant i dagens samhälle.

Lästips:

Thorleif Pettersson. ”Religion och samhällspraktik. En jämförande analys av det sekulariserade Sverige” Socialvetenskaplig tidskrift 3-4 (2009): 233-264.