Religiösa individer inom svensk arbetsmarknad: svårigheter eller möjligheter?

Magdalena Nordin

Den 7 februari 2010 fick den man som nekats arbete för att han av religiösa skäl inte velat skaka hand med en kvinnlig chef rätt till ersättning på grund av religiös diskriminering. Den här typen av frågor och liknande har under senare år skapat rubriker i svensk dagspress och lyfter fram konfliktfyllda möten mellan religiös övertygelse och den svenska arbetsmarknadslagstiftningen. Det handlar tex. om svårigheter att hantera mat som inte är halal/kosher, om krav på att få be på arbetsplatsen, vårdgivares önskemål att slippa hantera aborterade foster och rätten att i arbetet få bära slöja eller turban.

Den svenska arbetsmarknaden innebär för vissa att uttryck för religiös övertygelse skapar konflikter, diskriminering, ohälsa och utestängande för arbetstagaren. Förutom att detta skapar moraliska-etiska problem, innebär det sannolikt även ett hinder för nödvändig framtida rekrytering av arbetskraften.

 

Det finns ett flertal förklaringar till att det uppstår konflikter mellan arbetsgivarens och arbetstagaren när det gäller den anställdes religiösa tro och praktik. En av dessa är att Sverige är ett land där religionen under senare delen av 1900-talet intagit en undanskymd plats i samhället. Landet hör till de mest sekulariserade länderna i världen och sedan kyrkans delning från staten år 2000 är landet också att betrakta som sekulärt. Att det svenska samhället utmärks av en långt gången sekularisering innebär inte att religionen och religiösa individer inte längre finns i samhället. Man räknar med att ungefär 10 % av Sveriges befolkning är praktiserande religiösa och över 50 % har någon form av religiös tro (http://www.worldvaluessurvey.org/). Genom en ökad invandring har även andra religiösa uttryck än de protestantiskt lutherska kommit att finnas i landet, vilket i flera fall har visat sig kunna vara problematiskt när det gäller dessa individers yrkesutövande.

 

En annan orsak till att en persons religiösa övertygelse kan bli problematisk på en arbetsplats är att den långt gångna sekulariseringen har fått till följd att religionen i Sverige kommit att privatiserats, dvs religionen blir något som hör till människors privata sfär och i mindre utsträckning finns som en del i det offentliga  (Bruce 2002). Denna syn på religion innebär dock en förenklad syn på vad religion är och innebär för individer. En religiöst troende och praktiserande människa är religiös inte endast i hemmet utan i alla sammanhang där hon eller han befinner sig. Däremot kan hon eller han i mötet med det sekulariserade Sverige behöva förhandla och till viss del kanske avstå från sin religiösa övertygelse.

 

En ytterligare aspekt som utmärker dagens Sverige är genomgripande moderniseringsprocesser. Dessa innebär förutom sekularisering, ett samhälle som bygger på rationalitet och differentiering. Rationalitet får som följd det som Max Weber benämnde ”Entzauberung der Welt” (avmystifieringen av världen). Det icke-rationella blir då en fråga för religionen och denna avskiljs därmed från andra sfärer i samhället (differentiering) (Weber 1979). Som en följd av rationalitetens utbredning i det moderna samhället blir det icke-rationella alltmer distanserat och med tiden något ifrågasatt så länge det inte befinner sig inom den religiösa sfären som genom privatiseringsprocesser återfinns i allt högre utsträckning inom den privata sfären. Att som religiös vilja praktisera eller lyfta fram den religiösa tron i sitt yrkesarbete kan därmed inom den svenska arbetsmarknaden upplevas inte enbart som avvikande utan även som något icke eftersträvansvärt eller till och med negativt. Här kan man dra paralleller till hur situationen sett ut för HBT- personer där studier visar att både en dold och öppen identitet som HBT-person påverkar det egna välbefinnande (Tiby 1999). Konsekvenserna av att komma ut som HBT-person, och troligtvis som troende, är beroende av vilka värderingar som dominerar på arbetsplatsen (Tiby 1999).

 

Om den enskildes religiositets inte tas i beaktande inom arbetsmarknaden kan detta innebära att den anställdes fulla potential inte tas till vara. Det kan även innebära att personen ifråga ständigt måste bortse från eller undertrycka det som kan vara av stor vikt för personens välbefinnande. Generellt innebär religiös tro i de allra flesta fall en styrka och en trygghet. Tidigare studier visar att ett religiöst normsystem för den religiöst utövande innebär meningsskapande och stabilitet samt har en starkt identitetsskapande funktion (McGuire 2008). Att den religiösa tron ifrågasätts eller negligeras på en arbetsplats kan för individen betyda inte enbart svårigheter och kompromisser utan även upplevd - och faktisk - diskriminering och ohälsa. Arbetsmarknaden är en central arena där skilda normsystem möts och bryts och där samhällelig tillhörighet, segregation eller marginalisering kommer till uttryck. Arbetsmarknaden kan för en religionsutövare bland annat innebära en spänningsfylld förhandling med den egna trons normsystem kontra en sekulär arbetslagstiftning. Det kan även utgöra en potentiell konflikt med vissa professioners yrkesutövning och etik. Betraktat ur ett religiöst perspektiv kan ett åsidosättande av den religiösa identiteten betyda risk för ohälsa och ur ett arbetsgivarperspektiv att man inte fullt ut tar vara på den kompetens som arbetstagaren besitter.

 

Vad vi dock inte har kunskap om är hur den religiöse individen upplever och förhandlar sin religiösa tro och praktik generellt inom svensk arbetsmarknad och vilka strategier som finns bland arbetsgivare när det gäller anställdas religiositet. På detta område behövs mer forskning.

 

Referenser

Bruce, Steve 2002. God is dead. Secularization in the West. London: Blackwell publishing Press.

McGuire, Meredith, 2008. Religion. The Social Context, Long grove: Waveland Press.

Tiby, Eva 1999. Hatbrott?: homosexuella mäns och kvinnors berättelser om utsatthet för brott, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Weber, Max 1979. From Max Weber: Essays in Sociology. Urval och red. Hans Gerth & C.

World Value Study. http://www.worldvaluessurvey.org/ [hämtat den 2010-20-29].