Religion och utveckling – hur hänger det ihop?

Josephine Sundqvist

En frågeställning som religionssociologer i alla tider har diskuterat men som på senare tid aktualiserats inom den svenska biståndsdebatten där religiösa biståndsorganisationer påstår att det saknas kunskap om religionens roll i samhällsförändring. Samtidigt lyfter religionssociologer liksom globala aktörer som Världsbanken alltmer fram religionens betydelse för att förstå ekonomiska, politiska och sociala skeenden i det Globala Syd.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet publicerad 29 december 2010 argumenterar Svenska Missionsrådet för att ”förtryck, terrorism och krig kan legitimeras i religionens namn och religiösa tolkningar kan användas både för att lyfta upp och för att förtrycka människor. Religionens roll måste analyseras både som positiv och negativ faktor i samhällsbyggandet”.

Idag kanaliserar Sida bistånd genom ett välutvecklat civilt samhälle med en stor bredd av enskilda organisationer som bedriver verksamhet, där kristna biståndsorganisationer endast utgör en grupp. Kristna biståndsorganisationer särart är att missionens arbete traditionellt i utvecklingsländer ofta resulterat i grundandet av sjukhus, skolor och församlingar. Inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet ställer Sida krav på kristna biståndsorganisationer att utvecklingsarbetet ska delas upp i två avgränsade uppdrag, evangeliskt och socialt arbete. Detta medför problem för en del samarbetskyrkor i utvecklingsländer där man har ett mer holistiskt synsätt och arbetar parallellt med att utbreda kyrkans lära och samtidigt hjälpa människor med deras sociala behov. Uppdelningen kan också i vissa fall leda till att finansieringen påverkar organisationernas externa informationskanaler till att anpassas mer till biståndsvärlden än till gräsrötterna. Sida och deras samarbetspartner har inte heller alltid samma gränsdragning mellan utvecklingsinsatser och evangelisk mission.

Fördelar med att kanalisera svenskt bistånd genom religiösa biståndsorganisationer är framförallt att Sida får tillgång till väl utvecklade och fungerande nätverk i utvecklingsländerna och kan multiplicera sina insatser. Dessa aktörer når intressegrupper som annars är omöjliga att nå och kan därför också bidra med information om hur ”verkligheten på gräsrotsnivå” ser ut. Sida kan också genom de religiösa biståndsorganisationerna förmedla bistånd till stater där ett bilateralt bistånd inte är politiskt möjligt, på grund av t.ex. korruption, konflikt eller diktatur. I sådana länder kan de också påverka lokalt och övervaka hur mänskliga rättigheter respekteras.

Mer forskning behövs dock på området för att fördjupa vår kunskap om religionens roll i samhällsförändring för att vi bättre ska förstå hur religion och utveckling egentligen hänger ihop för annars finns det en risk att religion i stället används av aktörer som vill skapa motsättningar i samhället.